Sicken tjusig bild du lade ut, Anna. Haha!

Jag har alltid fått höra att jag sitter som en karl. Jag förstår inte alls vad de menar…

Igår gick jag upp klockan 05.00 för att ta flyget till Stockholm, första gången (ok, andra gången) jag skulle flyga själv så bäst att vara i god tid, tänkte jag. Väl på flygplatsen hade jag jädrigt gott om tid, haha. Kostymnissar med svarta portföljer skyndade vant förbi, kom och gick, där satt jag halvtimme efter halvtimme och tittade på klockan, på biljetten, tillbaka på klockan, upp på tv-skärmen för avgångstider och ned på biljetten igen. Oroade mig för incheckning. Checkar folk in via en automat? Jasså jahaja… Eftersom jag endast hade handbagage med mig var det tydligen så jag också skulle göra och när klockan närmade sig vågade jag mig fram till en, fasen vad missanpassad jag känner mig i sådana situationer. Började knappa lite försiktigt, shit fel! Börjar om, bokningsnummer – check! OJ där ploppade mitt namn upp, Malmö-Stockholm, japp det stämmer och sedan var det bara att följa anvisningarna. Vips så kom ett boardingcard ut! Rajjdidajjdidaaa, feeling cooool. Sedan svansade jag iväg med mitt lilla bagage, lagom stolt.

Nästa orosmoment. Flyga! Jag hatar att flyga och lovar mig själv varje gång jag klarat mig helskinnad ned på mark att jag aldrig ska göra om det. Att lyfta är värst. Dock kändes det bättre att göra det ensam, utan någon att hålla i handen vid sin sida. Bära eller brista leva eller dö, liksom. Let’s do this!

Pling! Skylten för blätet släcks och snart hör jag hur flygvärdinnorna börjar skramla med sina dricksvagnar bakom gardinen. Jag andas ut. Nu är det fest! Bläddrar i flygplansbroschyren och beställer stora frukostpaketet innehållandes macka, juice, kaffe, frukt och en kexbar. Märker sedan att jag är den enda (typ) som gjort detta, haha. Resan tar ju bara en timma. Aja, skitsamma. Jag bunkrar upp och passande till att jag ätit klart är det dags att landa. Hur bekvämt?

Sedan blev det taxi till Södermalm där det vankades plåtning för Veckorevyn! Att bli bortskämd med smink och styling på det sättet betyder massor för mig som mamma till en liten buse, sådant är ju inte direkt prio ett längre så det var riktigt skoj att få bli ompysslad. Några timmar senare satt jag på planet hem igen. Allt gick bra! Nu vet jag hur man checkar in via automat, hehe.

Jag kan verkligen rekommendera er att resa med Norwegian! Gööörgo frukost

Jag får smink och hår fixat av Sarah.

Accessorarer i massor.

Tack till hela mysiga gänget för en rolig dag och ett extra tack till dig Sarah Grundén för att du fick mig att känna mig så fin. Resultatet får både ni och jag se i tidningen längre fram i sommar, spännande.

Jag har precis gett mig själv en tidig födelsedagspresent. Ett nytt objektiv! Sprang ut och test-fotade en snabbis här för en stund sedan och jag kan inte säga annat än att jag är nöjd. Det blir ett bra djup i bilderna, perfekt skärpa och fin bokeh. Prisvärt! ♥

Det lät väl mysigt? Tyvärr är verkligheten sällan så mysig. Hos oss, ska tilläggas. Tanken var härlig, det är den alltid men i slutändan blir det fasen aldrig som tänkt. Och det är väl lite av charmen kan jag tro. Vi segade som vanligt och fick slänga i oss jordgubbarna på stående fot (framför diskhon i köket, inte i kvällssolen på balkongen) för att ens hinna se någon brasa. Trodde vi. Upp på cyklarna och iväg, hann väl komma typ halvvägs innan pappan kläcker ”äh, ska vi åka hem igen eller?” Gaaah.. Så typiskt honom! Jag blir sur, gör en hastig u-sväng och börjar cykla hemåt (rätt nöjd ändå för det var ju ganska kallt hehe), efter en sisådär tjugo meter får vi båda dåligt samvete eftersom vi faktiskt lovat vår dotter en majbrasa. Vi vänder tillbaka. Mot elden! Väl där, rätt sena, hade de knappt fått fyr på skiten och efter en tids väntan hade de fortfarande inte fått det så ja, innan Mayias tålamod helt tagit slut hade vi iallafall fått skåda några glödande kvistar längst ned, haha. Upp med skrikande unge på cykel och heeem. Visst låter det mysigt? ♥

Jag har varit halvkass hela veckan men i helgen bröt det ut ordentligt med förkylning, feber och rethosta. Värst var det i lördags, huhuhu, så ynklig så ynklig. Och inte får man vara ifred heller. Jag håller med Noscarlett – att vila och återhämta sig med barn (och sambo) i huset är inte lätt! Annat var det förr när man kunde ligga i soffan och bara lata sig flera dagar i sträck. Hah! Komiskt ju. Vet inte om jag vågar skriva att jag mår bättre nu men, ah, det gör jag iallafall och åt det hållet hoppas jag att det fortsätter för i veckan ska jag ut och FLYGA, vore ju typiskt om man inte kunde få vara frisk då.

Det har varit en jättehärlig dag trots allt med solsken och massa plusgrader, lekparkshäng och godaste thaimaten. Sommarkänslorna har spirat och de blev inte mindre när vi köpte med oss jordgubbar hem! De ska avnjutas i kvällssolen ute på balkongen nu tänkte jag, innan vi ger oss iväg och tittar på årets majbrasa (vintern raaaasat ut bland våra fjällar rajjdidajj didajjdidajjdidaaa…). Hela grannskapet luktar grill, och bara en sådan sak kan få mig att må så jäkla bra. Jag var i stan förut och där smög ungdomarna redan runt i buskarna och drack öl i smyg, hehe, hoppas de tar det åtminstone lite lugnt ikväll.

Trevlig valborgsmässoafton på er!

Mamman: Då var det dags att borsta tänderna, ska jag hjälpa dig?

♥ Barnet: Nej…

Mamman: Ska Mayia borsta själv då? För borsta ska vi göra.

♥ Barnet: Nej!

Mamman: Ska pappa hjälpa?

♥ Barnet: Näeee!

Mamman: Nehe, vem ska hjälpa dig då?

♥ Barnet: Charlie!

Haha, okej…

Ey Chaaarlie, hjälper du Mayia med tänderna eller? Tror inte det va, men så går det när man ger utrymme för en massa valmöjligheter. Nu blev det ett jäkla liv här eftersom hon gett sig fan på att Charlie (vår hund!) och ingen annan skulle hjälpa henne med tandborstningen. Haha!

Försöker få rutin på att skriva några rader varje morgon, när jag ändå har lite ledig tid vid datorn, men jag får fasen inte te’t. Jag skriver och suddar, skriver och suddar. Känner mig IQ-befriad. Hur jävla svårt ska det vara att skriva ett fjuttigt blogginlägg liksom? Det gick så lätt förut. Jag fick i uppdrag att skriva en debattartikel för en tidning för en tid sedan och jag satt fan uppe och rev mitt hår till dess att klockan var fyra på morgonen, och inte ens då hade jag lyckats få ihop något som jag ens kände mig liiite nöjd med. Jag har extremt svårt för deadlines, och att leverera när det förväntas av mig! Eller så är det bara jag som är duktigt självkritisk. Redan i skolan var det allt eller inget som gällde, hade jag inte läst på inför ett prov sket jag hellre i det än att få halvbra resultat. Det kändes på något vis bättre. Jag vet inte hur länge jag låg och grubblade över mina ord till den där nedrans artikeln, varför skrev jag så när jag borde ha skrivit så, hur kunde jag formulera mig så, hur hade jag kunnat gjort det annorlunda, tänk om det uppfattas fel, tänk om jag bara hade fått lite mer tid, tänk om, tänk om, tänk om. Jag hade sprängande huvudvärk när jag vaknade. Ja, och ni ser ju, jag grubblar än. Till vilken nytta? Det är därför det förmodligen aldrig kommer att bli något ”stort” av mig. Jag tänker och känner för mycket, istället för att bara släppa det jag just gjort – bra eller dåligt – och gå vidare till nästa. Någon som känner igen sig?

Mayia vaknade febrig och förkyld inatt och jag mår inte hundra jag heller, ser fram emot en stillsam dag hemma som nu inleds med fruktig vitaminbomb och ”Alla vi barn i Bullerbyn” på tv. Värre kan man ha det! ♥

Här började dagen med en timmes lång promenad med Charlie. Tänka sig vad sol, värme och nyspruckna knoppar gör med en – gjorde till och med några utfall på vägen! Haha, lite diskret så ni vet. Blir man fit på fem utfall? Jag känner mig jädrigt fit (just nu) nämligen, och det är huvudsaken.

Ni vet byxorna jag skrev om, de dimgröna från Circle of Trust? Det fanns ett par i min storlek kvar (resten var stooora) och som nu är på väg till mig. Glad! De har ropat mitt namn sedan första gången jag såg dem och nu kan jag bara hoppas att de sitter lika snyggt på mig som på No Scarlett, har ju tyvärr inte haft möjlighet att testa men modellen ser ut att vara sådan som passar de flesta. Jag har inte shoppat på evigheter så det ska bli riktigt kul med lite nytt i garderoben, gjorde en beställning på ”Hanna zip twill” (Gina Tricot) när jag ändå var i farten och hoppas på tur även där, då jag varken testat eller sett dem irl. På bild ser de perfekta ut!

Nu ska jag slänga i mig lite mat och sedan packa och skicka ljuvali-paket. Ni kan fortfarande maila angående bloppisen!

…råkar också ut för bus ibland