Barnens nya tandkräm är tydligen sockerfri. Guuu så bra!!

I dag blev vårt lill-hjärta åtta månader. Det firades med fika…

…för både stora och små, hihi. ♥

Nu har jag fått iväg alla paket på listan och vill återigen påminna er om att fynda en väska innan sommaren drar igång på riktigt. Bäst att inte lägga upp hela inlägget {länk} igen för det var visst någon som blev suris sist, haha. Som sagt, vi kör tills hela lagret är slut… Jag vet att det är många som åker utomlands i dessa tider samt har festivaler inbokade – våra lite större väskor som finns i tan och svart är verkligen perfekta då! Nedan bild är bara ett exempel på det, gissa om jag blev glad av att se den?! ♥♥

”Jag och min pojkvän köpte varsin av de lite större mobilväskorna när vi skulle till New York. Helt perfekta då man kunde ha både mobil, pass och en liten plånbok i dem. Man slapp kolla väskan var och varannan minut för att se så man fortfarande hade med sig alla värdesaker vilket är perfekt i en stad med mycket folk och trängsel!”

Hoppas det var okej att jag tog mig friheten, Siri. Tack snälla för kommentaren!

100 kr/styck. Vi hörs på mailen!

Jag snubblade över en tråd på familjeliv som rörde detta med vagn och hur länge det är ”okej” att använda. Precis som med amning har folk starka åsikter om vad som är rätt och fel och allra högst låter de som talar emot – ”Ett barn som åker vagn efter en viss ålder ser jag som funktionshindrat, de har starka ben och kan gå SJÄLVA!”, ”Mitt barn slutade minsann med vagn när hon var drygt ett, precis som det SKA vara!” och ”OJ, vagn så sent? Mitt barn slutade med vagn vid två, han är nu tre och går lika fort som en vuxen!”.

Varför ska det alltid vara svart eller vitt? Det gäller att se till sitt barns personlighet och familjens behov. Mayia blir fyra till hösten och både kan och vill gå själv vilket hon mestadels också gör, men för oss som valt att inte ha någon bil förrän det verkligen behövs, är vagnen ett mycket bra hjälpmedel då vi exempelvis vill ta oss längre sträckor. Jag kan faktiskt inte se hur en bil skulle vara ett bättre färdmedel än en vagn? Vi får motion, hon frisk luft och samtidigt värnar vi om både plånbok och miljö. Jag vill även kunna erbjuda sittplats om situationen kräver, vid djurparksbesök och liknande. Vi har dessutom en hund som behöver sina raska promenader, ibland vill hon följa med och då hon ännu inte är lika snabb som en vuxen (hehe) är vagnen toppen. Det skäms jag inte ett smack över!

Någon ville ha en recension på vår Quinny Yezz. Här kommer den!

Vår plus- och minuslista:

+

Snygg design! Lätt men stabil. Enkel att fälla ihop och mycket liten ihopfälld, går att använda som ryggsäck. Perfekt om man har ett litet bagageutrymme eller om man som vi inte ens har någon bil. Ej delat handtag som på de flesta andra paraplyvagnar/sulkys vilket gör att man utan problem kan köra med en hand, utan att förlora styrseln. Rejäl suflett som skyddar mot väder och vind.

-

Jag gillar att gå promenader på grusväg och där lämpar den sig inte riktigt, även om det går. På köpcentrum och asfalterade vägar rullar den dock som en dröm, bättre än någon annan vagn jag testat! Andra nackdelar är att den saknar liggläge, och att det inte finns någon varukorg utan bara en tygficka bakom ryggstödet. Å andra sidan är det enkelheten som är det fina med denna vagn och den är inte avsedd för att transportera så mycket mer än själva barnet, så egentligen kan jag inte säga att det är något riktigt minus.

Sammanfattningsvis en riktig toppenvagn!

- Ska vi ta med oss vagnen till parken eller vågar vi lämna den hemma?

- Äh, ta den som rygga bara!

Jag var tvungen att låna detta klockrena från babyshop-bloggen då det säger massor om denna vagn.

För mer detaljer, se instruktionsfilmen {länk} på Quinnys hemsida.

Sjuk vill man aldrig vara men denna förkylning kunde inte komma mer olägligt. Jag borde vila men då detta tycks vara stört omöjligt med två små barn i huset får min arma kropp hålla till godo med vatten och svenska jordgubbar, på torsdag måste jag vara frisk för då ska jag operera mig. Tandjäkeln ni vet… Ringde dit förut och sa att det är osäkert om jag hinner bli bra till dess men det lät som att de tyckte att jag skulle komma ändå, trots att jag lät riktigt risig i telefonen. Hon skulle snacka med sköterskan och återkomma. Än har jag inte hört något så bäst att ställa in sig på att det blir av, släpper jag siktet nu kommer det bli ännu tuffare att ta sig dit.

Uppdatering: Nu ringde sköterskan! Inte bra att göra sådana ingrepp med infektion i kroppen (tänkte väl det) så jag fick en ny tid i slutet av månaden. Gaaah! Jag hade verkligen ställt in mig psykiskt på att klara av detta på torsdag, bara att fokusera och tagga om! För tio år sedan hade jag jublat över en avbokad tid men nu vill jag faktiskt bara få det gjort.

Vi har sagt hej då till syster med familj så nu är det lugnt i huset, lite väl lugnt. Men vi ses ju snart igen, och då är det vi som åker till dem. Sista dagen avrundades med ett besök på yogiboost – mitt andra hem typ, haha. Cafét erbjuder frozen yoghurt i tio olika smaker och närmare hundra olika tillbehör, alltifrån godis och kakor till nötter och färsk frukt. Det är självbetjäning som gäller vilket innebär att man tar så mycket man själv vill ha, väger och betalar. Min favoritmix är vanilj, jordgubbar, hallon, björnbär och krossad choklad. Kul grej att ta med barnen på! Yogiboost hittar ni på Malmös nya stolthet Emporia, som jag ofta hänger på och tycker mycket om (nu när jag äntligen börjar lära mig vart allt ligger). Ett önskemål bara, Zara och Topshop, lägg till dessa butiker och köpcentrat vore fulländat. ♥

Ja, det är ett ballerina-kex ni ser till vänster. När barnet själv får välja

Min systerdotter och jag. Visst är vi lite lika?

Några foton från årets första strandbesök, strålande sol men lite kyligt i luften så perfekt att sitta och gotta sig på en filt och bara njuta av havsvyn, med massa fika så klart. Ungarna tog sig ett dopp i kanten, röjde järnet och hade skitkul och nog var det två trötta tjejer som somnade i varsin vagn passande till att vi skulle ge oss ut på en modernare form av skattjakt senare på kvällen. Alltså fasen vad roligt! Har ni hört talas om geocaching? Det är ett mellanting mellan skattjakt och orientering och med hjälp av en bärbar gps (mobilen) söker man efter ”skatter” eller så kallade cacher, dessa är utlagda på internet som talar om var någonstans de är gömda.

Allt började för tretton år sedan i USA och sedan dess har det spridit sig rejält, över hela världen! Så häftigt, och inget jag hade någon som helst aning om förrän nu i helgen. Vi gjorde en sökning på området där vi bor och det visade sig finnas flera skatter, så vi gav oss ut och det var inte förrän en polisbil gled förbi, vevade ned rutan och frågade om vi möjligtvis hade sett en tjuv komma springandes som vi insåg att det nog är bäst att gå hem igen, haha. Först undrade de nog vad vi (fyra vuxna, tre barnvagnar, en tweenie och en vit liten hund) gjorde där mitt ute i ingenstans, letandes bland buskar och snår, klockan halv elva på kvällen. Men faktiskt hade de full koll på vad geocaching var för något så någon utförligare förklaring av vad vi gjorde behövdes inte och de tyckte gott att vi kunde fortsätta.

Vi hittade två skatter! Efter första skatten var vi som små ivriga barn hela högen och var ju bara tvungna att börja leta efter den andra som skulle ligga inom rimligt avstånd. Galet spännande när man går och metrarna räknas ned. 10, 9, 8, 7, 6, 5… you found it! – ja, och så ska man bara hitta gömstället också, som kan finnas var som helst inom en speciell radie. Med hjälp av ledtrådar kan man lättare lista ut vad man letar efter, och var man ska leta. På marken, i ett träd osv…

I varje ”skatt”, som kan vara en gammal filmrulle eller annan behållare, finns en loggbok där man fyller i namn och årtal. Den andra skatten som vi hittade hade signerats för första gången 2010, alltså för tre år sedan, himla roligt att de faktiskt får ligga kvar. Så ett tips på aktivitet i sommar, oavsett om ni håller er på hemmaplan eller ska utomlands – geocaching. Skatterna finns överallt, det är bara att ge sig ut och leta.

Ryggbiff, potatisklyftor, creamy pepper sås och sallad – check! Nu går på vi på efterrätten, och de där skålarna är inte små kan jag säga. Chokladpudding, grädde och banan. Jag spricker!!

Sitter ute på altan och skriver, äter melon och tittar på kusinerna när de leker. Mysigt! Jag tog så fina bilder på dem förut, hittade en fin plats där ljuset var perfekt så nu har vi ännu mer material till albumet jag planerar att fixa… om jag nånsin får tummen ur!

Även jag och Charlie fastnade på bild, visst matchar vi bra i våra army-outfits? Haha, såg det nu. Selen från Puppia är toppenbra för övrigt, sen jag köpte den för några år sedan har jag aldrig använt vanligt koppel, men visst, det är säkert bra att variera.

———————————————————————————————————-

För er som undrar – tröjan köpte jag billigt på Cubus, finns inte i butik längre vad jag vet men annars har Nelly [länk] och Boozt [länk] lite fina army-grejer som ni kan kolla in.

Vi hänger på altanen och jag grejar med min lilla smultronplanta som jag köpte förut, barnen är med och jag riktigt ser hur de njuter, solen skiner och snart ska vi tända grillen. Årets första sommarkänslor! ♥ Som om inte det vore nog är min syster och hennes barn på väg hit, de ska stanna några dagar och det ska bli så jädrans mysigt.

En viss liten mini-man har lärt sig krypa i dag, nu gäller det att hålla koll på riktigt för hej vad det går!