x

Du vill gärna ha stödet i en doula men tycker att det blir för mycket pengar – det finns alternativ!

7 februari, 2017

En kväll på tu man hand

7 februari, 2017

Somna med BookBeat

7 februari, 2017
empty image
empty image

Detta inlägg är presenterat i samarbete med BookBeat – Bonniers nya ljud- samt e-bokstjänst till mobil och surfplattan. Hos BookBeat kan ni välja mellan mängder av böcker, från landets mest populära författare till en hel rad gamla klassiker.

IMG_27444IMG_2530

Klockan närmar sig åtta. Snart läggdags. Dagen har varit bra och barnet verkar skönt trött. Förutsättningarna är ”perfekta” och optimismen för att det I DAG kommer bli en lyckad nattning (med efterföljande vuxentid yeeey) är stor, även efter första passerade halvtimmen, men i takt med att klockan tickar övergår den positiva känslan allt mer i frustration. Efter cirka två timmars kamp mot tröttheten börjar barnet ge efter för sömnen men då är dessvärre även mina ögonlock så tunga att sömn LÄTT prioriteras framför den där ack så välbehövliga vuxentiden. Jag somnar, eller tvingar mig upp för att åtminstone få tänderna borstade om jag inte varit smart nog att göra det innan. Jag börjar lära mig. 😉

Nu känns det lite som att största fokus ligger på mig och min befintliga eller ickebefintliga vuxenkvällstid här, vilket också är viktigt, men självklart är det i första hand barnet som har det jobbigt i detta. H*n upplever på riktigt att sova är bland det absolut värsta som finns i livet. 💔 Vi har testat det mesta genom åren men som ni kanske förstår har de klassiska knepen för att få barnet att somna hjälpt föga. Med klassiska knep menar jag exempelvis tydliga rutiner innan läggdags, regelbundenhet, öka aktiviteten på dagen/minska aktiviteten på dagen, skärmtid/ingen skärmtid, tidigare läggning/senare läggning, tänd lampa/släckt lampa, egen säng/vår säng, massera/prata/sjunga, vara vaken så länge att barnet däckar av sig självt, vilket förvisso funkar men som av förståeliga skäl blir ohållbart i längden, etc. När barnet väl somnat så sover det lugnt och tryggt hela natten.

Nattningarna som tyvärr blivit smått förenade med ångest börjar dock, ta i trä, kännas aningens lättare. Det går väl i perioder men jag tror att vi nånstans har landat i vår egen situation där vi helt enkelt har fått finna oss, sänka ribban vilket har lett till att besvikelse och frustration vid motgång (utdragen nattning) inte blir fullt lika stor vilket har avdramatiserat hela grejen och i sin tur gett barnet – som ju faktiskt har ett helvete med att somna – mindre stress över att det ”måste” göra det nu nu nu. Somnar barnet smidigt är vi glada. Somnar barnet relativt smidigt och jag fortfarande är i såpass vaket tillstånd att jag faktiskt vill gå upp och ta tillbaka kvällen en stund är vi ännu gladare. Somnar barnet inte smidigt alls så får vi väl däcka tillsammans den natten då. Det får liksom vara så, tills det inte är så längre. Och jag blir inte alls provocerad när grannen säger att hennes barn BER om att få gå och lägga sig, inte alls. Inte heller när folk i min omgivning säger att det väl bara är att ”sjunga en sång, säga god natt och gå ut”. Gaaah! 😝 Skämt åsido, men tänk så olika det kan vara.

Något som lite otippat har hjälpt oss den senaste tiden, utöver en kombo av vissa klassiska knep ovan, är ljudboken ”Kaninen som så gärna ville sova – en annorlunda godnattsaga” av Carl-Johan Forssén Ehrlin. Jag fick tipset av en bekant och lagom skeptisk introducerade jag den och tro det eller ej men barnet, som vanligtvis inte har ro till att lyssna, gjorde just det och hamnade i nån slags trans av alla indirekta avslappningskommandon och psykologiska tricks som är invävda i berättelsen. Vi har aldrig läst boken själva utan endast lyssnat till ljudboken men den bygger på att särskilt utvalda ord betonas och att vissa partier läses långsammare och tystare. Här och var gäspar uppläsaren trött och nästan varje gång gör barnet häftigt nog detsamma och det märks tydligt hur den lilla, nästan alltid sprallande kroppen, blir mjukare och faller allt tyngre ned i madrassen ju längre in i sagan man kommer. Och faktiskt, när jag tänker efter, har vi aldrig hört slutet. Antingen på grund av somnat, eller för att det helt enkelt var fel tillfälle att sätta på den – förutsättningarna måste vara de rätta.

När BookBeat frågade om jag möjligtvis var intresserad av att testa deras tjänst i samband med att efterföljaren ”Elefanten som så gärna ville somna” släpptes var jag inte sen med att tacka ja. Jag hade inte en aning om att Carl-Johan hade en ny bok var på gång så jag blev glatt överraskad. Kul med något nytt, även om vi gillar Kaninen.

Desktop3

I denna berättelsen – som är skriven med samma sövande språk som föregångaren, får man följa med elefanten Ellen på en resa genom den magiska skogen som leder till sömn. Fokus ligger fortsatt på att hjälpa barnet att komma till ro på kvällen och att göra nattningen till en fin avslutning på dagen. Betyget? ”Jag blir väldigt lugn av den här sagan mamma” och ni ser ju bilden ovan? 11 minuter! Men då var barnet redigt trött redan innan, haha! Fullt så smidigt går det långt ifrån alltid men som sagt, i den här familjen får man lov att vara glad när det väl gör det. Inget revolutionerande som funkar varje gång alltså men ett mycket bra verktyg att ta till när det behövs eller att ha som en stående del i nattningsrutinen. Om inte för att få barnet att somna så åtminstone för att hjälpa det att slappna av och komma ned i varv. Rekommenderas varmt! Ett tips är att ge berättelserna några gånger, fortsätt läs/lyssna även om de till en början kan tyckas märkliga.

Hos BookBeat hittar ni både ”Kaninen som så gärna ville somna” samt uppföljaren ”Elefanten som så gärna ville somna” och dessutom en annan favorit som jag läser just nu nämligen ”Föda utan rädsla”. Nej, jag har ingen bebis i magen, bara ett doula-uppdrag som väntar. 😉

Med koden stinalee får alla ni som läser detta möjligheten att testa BookBeat och lyssna fritt helt utan kostnad i en hel månad. Gå in på bookbeat.se och börja er gratismånad redan nu! Erbjudandet gäller endast nya användare som inte tidigare provat tjänsten.

Har ni också barn med insomningssvårigheter? Skriv gärna! ♥

21

8 comments

  1. Varför skriver du ”barnet” och h*n? Alla vet väl redan vad de båda heter som läser din blogg? Jätteförvirrad!

  2. Mia: För att det inte spelar någon roll vilket av barnen det är och för att det vore lite utelämnande att skriva namn i detta sammanhanget. Jag kände det i alla fall. Hoppas att du kan förstå innebörden av inlägget ändå, även om jag håller med om att det blev lite mycket ”barnet” till sist. 😆 Var inte meningen att det skulle bli riktigt så långt, haha…

  3. Min äldsta dotter är inne i en period nu där hon säger. ” Jag är inte trött”, ” se på mina ögon, jag är pigg” eller ” jag är sällskapssjuk, kan inte sova själv”. Som ni så har vi testat det mesta, men barn är som de är. En dag inser de själva att de är trötta och somna.

  4. En del säger att tunga täcken, tom med kedjor i (används vid tex adhd) kan hjälpa barnet att komma till ro.
    Har inte provat själv men iaf ett litet tips!

  5. Anna: Tack för tipset! Satt faktiskt och läste på om sådana täcken och andra tyngdprodukter häromveckan och är jättenyfiken på att testa… Dyrt, men lätt värt om det hjälper barnet att komma till ro! Trygghetskänsla liksom.

  6. Hej Stina! Tänkte precis som Anna ovan tipsa om tyngdtäcken. Kikade lite på priserna, herregud så dyrt! Kolla upp vad priset skulle bli om du själv köper tunna kedjor till den vikt ni vill ha och om du eller någon du känner kan sy upp ett sådant täcke. Kanske blir slutnotan något rimligare. Hoppas det blir bättre!

  7. Hej Stina-Lee!

    Jag heter Sofie och arbetar på Babyshop! Vi håller just nu på att skriva ett inlägg tillsammans med Carl-Johan, författaren till Elefanten som så gärna ville somna och jag undrar om du skulle vilja vara med i det inlägget?

    Skicka gärna ett mail till mig på [email protected] så kan jag berätta mer 🙂

    Ha en bra dag och tack för trevlig läsning!
    /Sofie

Leave a comment