x

Vilja väl

10 december, 2014

India map bordsunderlägg

10 december, 2014

Bikten 24 timmar

10 december, 2014
empty image
empty image

Vet ni, i år fyller bikten hela fem år! Under fem år har ni delat med er av tunga stenar och därmed lättat era hjärtan. Det tycker jag är värt att fira genom att damma av bikten ännu en gång, nu direkt!

Här kan du bikta dig 24 timmar framåt, anonymt eller inte är givetvis upp till gemene man. Lätta på själen och berätta vad som tynger just ditt hjärta – har det hänt något, i skolan eller på jobbet? Har du gjort något du ångrar, något du känner ångest inför eller bara ligger och funderar på om nätterna? Har du förlorat någon du älskar – berätta för mig om honom eller henne, berätta om din sorg och saknad, berätta om era fina stunder tillsammans.

Jag vet hur otroligt skönt det kan vara och framför allt hur viktigt det är att ibland få öppna upp och kasta ut allt det som så lätt samlas på hög där inne, vad det än må handla om – stort som smått, jobbiga tankar, känslor, händelser, minnen. Ja, vad som helst egentligen. Nu gör vi detta inlägg till en riktig sopstation där vi slänger alla våra gamla sopor för att lämna plats åt nytt och fräscht. Kram på er, ni är toppen och alltid välkomna in hit. En sak ska ni komma ihåg och det är att vi aldrig är ensamma om att tänka, känna och må som vi gör även om det många gånger känns så. Det är denna bikt ett verkligt bevis på.

0

53 comments

  1. Har dejtat en kille i ett par månader som jag tycker om jättejättejättemycket. Vi har ännu inte riktigt klargjort var vi står men vi gör i princip allt tillsammans och jag har definitivt massa känslor. Men mina hjärnspöken håller på att förstöra allt, för jag har så sjuka krav på mig själv och kritiserar mig själv hårdare än nån annan och det leder till att jag i princip inte kan fungera normalt. Jag grubblar för mycket och är så cynisk, kan liksom inte förstå hur en så fin kille kan tycka om mig. Bryr mig alldeles för mycket om vad han tycker om mig så att allt jag säger bara känns så dumt och ängsligt. Vem vill ha nån som håller på och hatar på sig själv hela tiden? Hatar att jag blir sån och jag hatar att jag hatar att jag blir sån, har fastnat i nån jobbig cirkel och är så rädd att det ska förstöra det vi har.

  2. Vet att de 24 timmarna är slut längesedan men jag måste få skriva av mig innan jag spricker. Jag vet inte ens vart jag ska börja? Ångesten, stressen eller självmordstankarna? Jag mår så fruktansvärt dåligt just nu så att jag varken vet ut eller in, men jag vet att detta inte funkar eller är hållbart. Har så fruktansvärt mycket i skolan att jag konstant skakar p.ga stressen, har förtillfället inget varmt hem att komma hem till, mitt hem är just nu mest en ångestfylld plats med människor jag helst undviker, därav är sällan hemma vilket tar på mina krafter spec när de är kalla och tuffa tider, jag får ångest bara jag tänker på att jag ska hem eller möta dem där hemma. Oroar mig för tentor, omtentor och csn. Jag gråter konstant, och höjdpunkten på dagen är seriöst när jag kliver in i duschen (just för att jag kan gråta högt och okontrollerat utan att någon hör) Jag vet inte vart jag vill med detta, men behövde lätta på trycket för hur hamnade jag här, att handskas med ångest har jag gjort länge men att som 20 med ett helt liv framför mig faktiskt överväga att avsluta livet för att jag inte orkar, det skrämmer mig. Jag är bara så trött, ledsen och jag känner för varje sekund hur jag gör sönder mer och mer. Jag orkar inte

  3. Hej S

    Känner igen mig i stressen, alla tankar om vad man vill och inte vill göra i sitt liv. Det ger en ångest. Men jag har lärt mig att oroa sig för något som ännu inte hänt är slöseri med tid, man mår helt enkelt inge vidare bra för stunden och förmodligen inte dagen därpå heller. Tro mig jag har också gått och oroat mig för en massa saker, och jag tror det är rätt vanligt.
    Jag vet inte ens om du kommer läsa denna kommentaren men om du gör det och du känner att du skulle vilja prata så är min mejl här: [email protected]

Leave a comment