-
Personligt
25 år, sambo och småbarnsförälder. En gemytlig blogg om saker nära hjärtat.
2011
2010
2009
Besök hos barnmorskan
Hej mina vänner! Nyss hemkommen från barnmorskan, ett besök med det vanliga ni vet - urinprov, blodtryck, hb, sf-mått och hjärtljud. Allt såg fint ut! Mitt tryck som tidigare legat på gränsen till för högt har varit helt normalt de senaste gångerna, skönt. Ytterligare en positiv effekt av mina nya kostvanor? Ja, kanske. Hon berömde mig och sa att jag kämpade på bra. Att förändra en livsstil är ingen lätt sak, även om man som jag har en viktig orsak (gravid och med högt socker) till att göra det. Nog för att jag slarvat lite under semestern men i jämförelse med hur det var tidigare är det ändå en stor skillnad. Fortfarande ingen cola på vardagarna. Kan ni fatta? Hon sa till och med att jag såg lite piggare ut idag, hah, jo vars. Det tackar jag brun-utan-solen för!
Jag tog även tillfället i akt att ta upp en annan sak, nämligen den tyngdkänsla/svullnad som jag känt under en längre tid, mest på den ena sidan av.. ni vet vad. Lite framfallsvarning typ. ”Hopp upp i stolen så tar jag en titt”, sa hon. ”Neeej det vågar jag inte”, kontrade jag. Haha! Tänkte ju mest bara ta upp det, kanske få ett uttalande och eventullt en gyntid längre fram men aja, hade inte direkt ”förberett” mig för detta men if she insist, tänkte jag. Lika bra att få det gjort! Det visade sig att jag hade ärrvävnad från tidigare förlossning och att jag var mer svullen av vätska (som blir värre när jag går och står vilket känns logiskt) på just den sidan, graviditeten gör ju sitt på den fronten och då menar jag all extra vätska man samlar på sig. Hon trodde inte att det var ”värre” än så, men gav mig ändå en läkartid på gyn för att kolla ordentligt, säkert mest för min egen skull så att jag kan slappna av inför och under förlossningen.
Vad lille pojken anbelangar så ligger han med huvud upp och fossingar ned, hihi. Förhoppningsvis har han ändrat position inom tre veckor för annars blir det vändningsförsök och det vill jag helst slippa om jag får. Jag är inte orolig dock, han är väldigt aktiv där inne och har säkert gjort en kullerbytta redan tills imorgon. Då ska vi på sista ultraljudet!
Nu ska vi käka middag, kram så länge.
Förstår att det var jobbigt att hoppa upp i gynstolen bara sådär! Man vill ju vara mentalt förberedd för en sån sak (men även att man vill vara alldeles nyduschad och få en chans att ansa bikinililjen, haha).. Men du var duktig som tog tag i det och gjorde det när chansen fanns! Nu slipper du gå runt och oroa dig. Kram
Hejsan
Ja, det e inte kul när man inte e beredd på att bli undersökt
Inte lätt att vara gravid med olika krämpor man får och visst e alla graviditeter så olika. Själv har jag 3 små flickor och varje graviditet har varit olik den andra 
Såg förresten dig idag på Mödravårdcentralen
. Jag satt i väntrummet och vi fick nog bara en sekunds ögonkontakt…jag blev lite stum när jag såg dig samtidigt som jag insåg att det var du 
, men jag blev alldeles för blyg för att säga nåt och sen gick du in till din BM 
Lycka till med förlossningen sen
Kram/Caroline
Varför kallar du inte den för muttan bara?
Något så fint som den borde inte nämnas som ”ni vet vad”. Ut med språket 
Lycka till med allt!
Anne: Här hann det inte ansas någon bikinilinje kan jag ju meddela, haha. Känns skönt att ha det gjort!
Caroline: Hihi, såg dig också men utan den blekaste aning om att du visste vem jag var. Konstigt! Men vad roligt att du skrev.
Kram!
Tack snälla för lyckoönskningarna och släng gärna iväg ett hej nästa gång.
Jessica: Just muttan har jag alltid tyckt är ett mycket konstigt ord. Vad säger man egentligen? Musen? Fast det känns ju faktiskt rätt konstigt det med. Musen i Tom&Jerry hade antagligen min dotter associerat till, haha. Underlivet, livet av under, fialotta – kärt barn har många namn. Vad kallar NI era… hmm.. snippor? Haha!
Jag har 15 månader mellan mina barn och när jag var gravid med nummer två så blev jag rejält svullen i underlivet. Det blev så illa att jag fick stora åderbråck, det var fruktansvärt. Det kändes som om snippan hängde ner till knäna och när jag stod, gick eller bar min äldsta son så bultade det ordentligt. JAg var jättenervös över att inte kunna föda vaginalt men allt gick superbra. Det enda som var skillnad från första förlossningen var att det gjorde riktigt ont när de la bedövningssprutan innan de sydde några stygn. Det är nästan ingen som pratar högt om att de är svullna i underlivet eller att de får åderbråck. Jag grät och kände mig om ett missfoster tills jag googlade och märkte att det är vanligare än man tror men ingen pratar om det. Det är synd så därför blev jag så glad när jag såg ditt inlägg.
Va kul det hade varit att få reda på vad folk faktiskt kallar sina ”du vet vad”
Vi växte upp här hemma med att det hette pippilotta, som jag sedan kom att förstå att folk kallar en toffs på huvudet för. Gissa hur snopna jag och min syster blev när vi 3 och 5 år kommer ner till grannen (helt ovetandes om detta) och grannmamman utbrister ”Åååååååååh vilka fina pippilottor ni har!!!
” Minerna skulle jag vilja se i repris! Hahaha! Som vi skrattat åt detta..
Kram!
Haha, nej undersökningen i stolen är något man vill vara mentalt förberedd på
Men tur de gick bra, verkar vara en kanon barnmorska som tar saken i egna händer :p
Sofie: Tack för att du berättar, känns bra för mig också som varit ganska orolig för detta och speciellt inför en vaginal förlossning. Men det ska säkert gå jättebra, och nästa vecka ska ju även en läkare titta på det och det känns tryggt. Hur känner du dig idag? Försvann problemen med vätskan? Kramar
Caroline: Hahahaha! Så kul
Linn: Nej fy tusan, villa bara sjunka genom jorden men samtidigt kände jag att jag nog skulle må bra av att låta någon med mer erfarenhet och kunskap titta på det. Min barnmorska är kanon!
Haha, men inte Fialotta??? Det kallade min pappa mig när jag var liten!! Snippan eller snipperiet tycker jag annars funkar bra. Fast hos bm eller doktorn säger jag nog underlivet
Duktig du är Stina som fixar att äta nyttigare under graviditeten, det är ju då man vill unna sig lite extra godsaker tycker jag.
Finns verkligen inget ord som känns fint i mun i alla fall….
Hejsan!
Ja nästa gång ska jag säga hej till dig
…antagligen röd som en tomat i huvudet oxå och tunghäfta haha 
Mina barn säger snippor, men jag känner att jag har väldigt svårt att vänja mig vid det ordet! Tycker det är jättefult haha…när jag var liten kallade tydligen min mamma den för framrumpan
Hej! Jag fick en liten tjej för 6 veckor sen. Hon levde rövare och ville inte lägga sig till rätta först, men när jag kom till ultraljudet så hade hon äntligen lagt sig neråt. Så på tre veckor kan mycket hända
Jag var själv orolig då jag gärna ville föda vaginalt igen. Första gick som en dans! Lycka till!
Jo, kan hålla med om att muttan är ett märkligt ord :p Men ville inte dra till med ”fitta” eftersom det har en negativ klang för vissa
Trots att det betyder ”våt ängsmark”! Själv blev jag lärd att den hette lillrumpan, men jag tycker det förminskar vad man har. Detta kan verkligen diskuteras, haha!
Puppa eller pippilura tycker jag är ett bra namn på det kvinnliga underlivet. Mutta låter både fult och äckligt i mina öron, fitta har tyvärr fått negativ klang för många.
Haha jag vet inte vad jag ville säga Med detta men läste de andra kommentarerna. På P3 hade de ett inslag för länge sen om vad man kallar det kvinnliga underlivet, som sagt ”kärt barn har många namn”
Vad bra att han har vänt sig, men han var inte fixerad ännu??
När jag väntade mitt andra barn fick jag också problem med ett svullet underliv. Fick en massa åderbråck i ljumskarna och benen. Kändes ju inte speciellt trevligt. Men en läkare sa att det i underlivet skulle försvinna i samband med förlossning och de på benen genom att amma mycket..
Och mycket riktigt, de gjorde det
Skönt att bebisen ht lagt sig tillrätta också. Vändningsförsök är inte speciellt roliga att göra. Med mitt andra barn fick jg göra två men hon rullade tillbaka ändå. Det fick bli snitt då hon låg på tvären.
Stort lycka till inför den kommande förlossningen. Ska bli spännande att följa din blogg som tvåbarns mamma
Tack för din öppenhet! Nu fick jag mig en lite spark i röven och ska ta mod till mig att ringa om en tid på måndag. Har ju inte våga göra någon undersökning sedan jag fick unge nr 1 för snart 2 år sedan. Och ännu mindre nu efter unge nr2…
Jag var inte alls svullen i övrigt, inte i händer eller fötter så det var liksom inte vätska för mig utan att bebisen tryckte så att det inte blev ordentligt med cirkulation, på ett ungefär. Fem veckor efter förlossningen lämnade jag cellprov och det var samma barnmorska som undersökte mig medan jag var gravid och hon blev helt chockad. För allt var i stort sett borta. Jag kan ju inte säga att jag ser ut som vanligt eftersom man knappast gör det efter en vaginal förlossning men inga problem alls. Hoppas det går bra för dig!