Äntligen en lugn stund i stugan! Vet inte varför men min lilla tös har varit ganska svårnattad den senaste tiden. Jag försöker att ta vara på och verkligen njuta av stunden för då blir ju även hon lugn men det är inte alltid så lätt när man känner hur ögonlocken blir tyngre och tyngre i takt med att klockan tickar. Tick, tack, tick, tack. Och lite tid över på kvällen är ju inte helt fel att få innan det är dags att sova, det är då jag gör sådant som jag inte hann med under dagen. Men men, ibland är det väl bara så enkelt att man får lägga sina egna behov åt sidan. Det är helt okej när man väl kommer till den insikten, och faktiskt lyckas släppa allt för att bara hänge sig åt vad som sker just nu. Vissa kvällar klarar jag det, andra inte. Då känner jag bara Gaaahhdsksfjdkjffdsf… Ja men följ med upp igen då uuuunge!!!

♥

I butiken är jul-ruschen redan i full gång, har haft massor att göra idag och det är fantastiskt roligt. Tack alla! Hoppas det håller i sig. Annars har vi grejat lite på balkongen så nu är det julfint även där. Jag köpte en jättestor… ja, vad heter de nu då? Inte en och inte cypress men någon liknande barrväxt. Hur som helst blev det verkligen mysigt med ljusslinga i.

Tack för informationen om bären! Det är så roligt för tillsammans, med våra olika erfarenheter och kunskapsområden, har vi fasen svar på allt. Jag sa faktiskt till mamma förut att gud vad de här gula bären doftar gott, riktigt syrliga och ja… aptitliga! Ändå tar man för givet att de är oätliga och jag skulle ju inte direkt få för mig att smaka. Det tänker jag dock göra nu för tack vare er vet jag att bäret ovan heter havtorn och är det av jordens alla bär som innehåller mest vitaminer i stor mängd om man ser till fruktens storlek. Det sägs att ett litet bär kan jämföras med en hel apelsin. C-vitaminbomb! Så imorgon är det jag som går och plockar, haha. Natti!

Här har ni anledningen till att power walks inte är något för mig, haha. Jag är alldeles för intresserad och upptagen av det som finns runt omkring! Denna gången fascinerades jag av olika sorters bär som fanns att hitta längs vägen och kunde inte låta bli att plocka med mig några (hade tyvärr hunnit passera några innan jag kom på den briljanta idéen) hem och köra lite gissa bäret i bloggen. Jag har nämligen inte den blekaste aning om vad detta är för några (förutom de nyponliknande på bild nummer fem) och ni brukar ju kunna det mesta. Tell me everything you know!

Hälsningar frilufsarn…

Nu är butiken påfylld med snygga smyckeshållare och stjärnlyktor i fattigmanssilver.

Söta klappar från ljuvali. ♥

Advent har har firats på bästa sätt tillsammans med min lilla familj. Mysfrukost med nybakta frallor (direkt från bageriet..) och annat gott samtidigt som vi tände första ljuset. För första gången på länge kändes det speciellt och nästan magiskt att göra det, lillan var ju ”bara” en liten skit förra året som egentligen ”bara” fanns här men i år… I år var hon verkligen med! Att få uppleva detta med henne, det är större än allt och tanken på att vårt liv tillsammans bara har börjat gör mig alldeles pirrig av tacksamhet och lycka. ♥

Söndagskvällen avslutades med pizza och nu ska vi snart gå och lägga oss tror jag, funderar på att läsa lite. Jo men så får det bli, har en hel hög med graviditet- och förlossningsböcker att avverka. Hoppas ni har haft en mysig dag! God natt från ett blåsigt Skåne.

Julgardinerna är uppe, i fönstren hänger fina ljuskransar (nääästan rakt) och på bordet står årets adventsstake tillsammans med en stor skål väldoftande clementiner. Mysigt! ♥ Gällande adventsstaken så kände jag mig lite trött på blockljus och siffror så det fick bli en klassisk variant med mossa och röda ”bär”, som plockades på dagens promenad.

Jag tänkte att jag skulle försöka mig på att skriva ett ”vad-har-hänt-idag”-inlägg för en gång skull, ni vet sådana som jag alltid skrev förut. Det var rutin på de där inläggen och de skrevs nästan av sig själva. Det kan jag sakna. Samtidigt som det är skönt att slippa den där dagliga ”rapporteringen” om vad som händer i mitt liv. Det är svårt att skriva nu! Jag känner för att låta fingrarna härja fritt över tangenterna men det faller sig inte lika naturligt längre, såtillvida jag inte har något speciellt jag verkligen vill skriva om. Visst, då är det väl inte värre än att jag bara väntar tills jag har något som jag verkligen vill skriva om men då krockar jag med det faktum att jag faktiskt önskar ha en skapligt uppdaterad blogg och ju längre man låter tiden gå mellan varje inlägg desto svårare blir det ju, att skriva över huvud taget. Ja, det är inte lätt men jag tänker som så att om jag bara utgår från inredningsintresset och ljuvali, mode, mitt doulande och mina vardagsbetraktelser så borde det ju bli hur bra som helst. Aja, nog om det.

Ska jag dra till med en liten ”rapportering” nu då, hehe. Hmm… Ja, ni ser… Jag fastnar redan! Förmiddagen gick åt till att jobba med butiken, svarat på mail, behandlat ordrar och samtalat med DHL om möjligheterna att börja skicka till våra nordiska grannar Norge och Finland. Jag har även lagt ytterligare en beställning på smyckeshållare och stjärnljussakar så på dessa hinner det bli påfyllning innan jul. Jag har varit hos tandis och på hemvägen hoppade jag in på apoteket för att köpa näringsdrycker, har slarvat som skam de senaste månaderna och det både syns och känns. Skeletor is my middle name.

Jag har mailat med en ensamstående mamma från Malmö som önskar extra stöd under sin förlossning. Förhoppningsvis blir det jag som får följa med (eventuellt en doula till som kan byta av om det blir långdraget) och jag är säker på att vi kommer utgöra ett fantastiskt team.

Nu sitter jag och väntar på att maten ska bli klar i ugnen. Det blir falukorv med tomat, lök, champinjoner, senap, ketchup och massa riven ost. Kokt potatis och grönsaker till. Så enkelt och gott! Hahaha, har tv:n på i bakgrunden… Har ni sett nya ICA-reklamen med Jill Johnson? ”Julskivan är gjord av ingen mindre än min kära vän Jill Johanssen, min kära vän Jill Johansson, min mycket kära vän Kim Jönsson, Jöns Jansson, Jillis…” HAHAHA!

Efter maten ska jag gå ut och plocka mossa och röda bär till adventsstaken, sedan hämta ut mitt efterlängtade paket från belysningsdesign som innehåller ljuskransar till fönstren samt en gammaldags röd adventsljusstake som ska få hänga med under många många år framöver.

Slut på rappotering. Trevlig kväll!

Vi säger stort grattis till Pia, Rebecca, Karin, Emma och Linnea som vunnit åtta biljetter var till Attitud Stockholm, som i helgen fyller Kistamässan med det bästa som Sverige har att erbjuda inom skönhet, mode och livsstil.

Ni andra som vill gå kan fortfarande göra det, biljetter finns att köpa på plats.

♥ Tid: Lördag 26 november kl. 10-20 och söndag 27 november kl. 10-18
♥ Plats: Kistamässan, Stockholm.
♥ Biljettpris: Vuxen: 140 kr. Barn (7-12 år): 20 kr

Hur har ni det med julkänslorna? Jag blickar ut över höstlandskapet, för det är faktiskt vad det som ut som, och letar efter mina. De brukar komma smygandes kring första advent eller första lussebullsbaket så jag är inte särskilt orolig. Julsånger sjunger jag året runt, haha, men det är bara för att min skräniga röst låter så sjukt bra till toner av stiiiiilla natt, heeeeliga natt, alllt är friiiid, lyssna nu… shäääärnan (värsta seriös) blid. Jag borde börja i en kör! Nåväl.

Julen är en fin tid men det känns som att våra (min familjs) traditioner bleknar allt mer och jag kan inte låta bli att känna mig lite sorgsen över det. Det där med dyra och många julklappar som helt gått överstyr kan kvitta känner jag men det mysiga i att mötas av samma gardiner och samma gamla tomtar varje år är något jag verkligen saknar. När jag var liten sa jag alltid – men mamma, de där gardinerna i år igen? Samtidigt som jag riktigt njöt av tryggheten och värmen. Det fanns mycket ingrodd kärlek i de där tygbitarna, och så många känslor och minnen i de olika tomtarna. Vad ger jag min dotter? Nya inredningsdetaljer som följer ”modet” varje år, köp och släng och känslan av att allt är utbytbart. Var är värmen och tryggheten i det? Jag vet inte, kanske har jag inte kommit in i det typiska ”familjelivet” ännu med allt vad det innebär men känns det inte generellt så, att det gamla är på väg bort? Vill vi det? Mayia får ju inte automatiskt med sig allt det fina som jag fick uppleva, det är min uppgift att skapa det för henne så att hon får möjligheten att känna själv. Vad skapar jag just nu? Och vad vill jag att hon ska känna? Det tål att tänkas på.

Jul i Köpenhamn 2010.