x

Försenat pris…

22 december, 2009

Julen 09

22 december, 2009

Kroppsligt

22 december, 2009
empty image
empty image

Många undrar hur det står till med kroppshyddan såhär efter att ha genomgått en graviditet och förlossning – Hur snabbt drar magen ihop sig, ser bristningarna hemska ut och blir underlivet någon gång sig likt igen? *skratt*

Ja, det ska jag glatt ta och berätta för er kära vänner!


Jag, Charlie och bebis i magen ♥
– Två veckor innan förlossningen.

Jag gick upp ca 20 kilo under min graviditet, helt underbara och varmt välkomna kilon. Äntligen har en spinkis som jag fått uppleva hur det faktiskt känns med mysiga lovehandles och lite ruuuumpaaa, som Sean banan skulle ha sagt. Jag stormtrivdes verkligen i min nya och mer voluminösa förpackning. Den kroppen, minus kalaskulan, det hade varit något det – tänkte jag, och höll tummar och tår för att få behålla åtminstone ett par kilo också sen. Nu tre månader efter förlossningen kan jag dessvärre konstatera att jag har tappat vartenda ett av dem och visst är det lätt att vara efterklok och fråga sig själv varför det var så himla svårt att bara vara nöjd så som man var, för nu är jag lika smal och ranglig som då MEN…

Midjan: Jag tycke mig ha en midja förut, vart tusan tog den vägen?

Magen: Min mage är visserligen helt platt men med ett alltför stort skinn. Ja, när jag tänker efter ser det faktiskt ut som ett rynkigt dragspel när jag sitter ned. Undra om det går att spela på, hoho, skämt åsido – Det ser för jäkligt ut! Några bristningar fick jag inte… Inte förrän två dagar innan ”due date”, två ynka dagar innan lillan kom valde de små rödblåsilvriga jävlarna att yttra sig som ett band längst ned på min tidigare så släta och fina mage. Snooopet!

Celluliterna: Jag har väl aldrig haft några celluliter förut, näe inte vad jag kan minnas. Okejrå, några kunde väl anas om jag spände sådär snyggt allt vad jag kunde men nu… Ja nu ser det fan ut som att ett gäng exploderade apelsiner har festat till det på min röv och mina lår. Puckelpist kan man lungt säga, och bättre blir det inte av våra vrålstarka spotlights inne på toan som får ojämnheterna att glänsa! Gooosh…

Livet av under: Ibörjan vågade jag inte ens tänka på de nedre regionerna, nog mest för att inte påminnas om hur härjad och stor krigzonen egentligen kunde vara. Jag menar, det är inte var dag man krystar ut ett mänskligt huvud och jag är fascinerad över att det ens är möjligt överhuvudtaget. De första dagarna kämpade jag för fulla muggar med att bara hitta musklerna som hade gått och gömt sig, ni vet, muskeln man använder för att knipsa av kisstrålen med. Det var fasen totalt omöjligt och en gång hann jag inte ens till toan i tid utan pinkade i brallan, tur att jag var hemma. Blödningar och avslag, stygn som stramar och skaver, ont att sitta, rädsla för att skita. Ja, mörbultad var namnet, och det är ju faktiskt inte så konstigt. Nu känner jag mig någotsånär återställd, har inte alls ont men tycker fortfarande att det känns lite skumt där jag blev sydd. Har inte vågat mig till efterkontrollen ännu – hjääälp! Det ska jag ta tag i nu på en gång, lika bra att få det gjort. Kniiiip på bussen, kniiiip i kön, kniiiiip när du bortsar tänderna, kniiip, kniiiip, kniiiiiip.

Ja, ungefär så står det till just nu *haha*
Jag får helt enkelt se det från den ljusa sidan – Jag slapp åtminstone hemorrojder! Det ska tydligen göra (SKIT)ont.

För att vara lite seriös sägs det att kroppen behöver lika lång tid att återhämta sig, som det tog för bebis i magen att bli färdigbakad. Det låter ganska logiskt om ni frågar mig så ja, vi får väl se om sex månader ifall mitt dragspel till magskinn har återfått sin spänst eller ej, tills dess fortsätter jag att njuta av mitt underbara liv som nybliven mami 😀 För vad är väl egentligen alla dessa ytliga ting, när livet väl sätts på sin spets?

1

185 comments

  1. Hej. för det första, riktigt bra blogg du äger. För det andra så älskar jag din inställning. Jag är visserligen bara 15 år, och lever fortfarande livet, men förstår fullt ut vad allt handlar om. Jag är inte den som skiter i mitt utseende precis. Men jag tänker dock inte hela tiden på hur jag ser ut och vad folk tänker och tycker om mig, så länge jag vet att dom jag älskar älskar mig, så är jag nöjd. Det handlar inte om mer för mig. Men tycker om din tanke. Och tycker du är jättefin som du är. bara så du vet. Desto mer runt på kroppen ju mer att älska. Tänk så. Du har alltid sett bra ut, och kommer förmodligen alltid att göra. Fusk. Men jag tycker du ska trivas som du är, och det gör du. Skit samma om brösten försvinner efter graviditeten, tänk på att du har gett ditt barn mat, ett nytt liv en ny människa. Du är stark. Krama om Flickan din från mig. Hon är jättesöt är hon. M.v.h Hannah 😀

  2. Tack för att du berättar! Det är väldigt generöst av dig. Själv är jag i vecka 33 och undrar hur det kommer att kännas att ha sin kropp för sig själv igen och hur den kommer att se ut. Men man har ju inte så mycket val om man vill ha en liten så jag hoppas att kunna vara precis så avslappnad med den "nya" kroppen som du är!

  3. Har inte alls läst många kommentarer här men jag tror egentligen att frågan om livet där under var hur det sensuella livet (alltså sexlivet) blir efter förlossning. Jag tror själv att man ska försöka återuppta detta så snart som möjligt men då väldigt försiktigt till att börja med…

  4. hejsan! följer din blogg hela tiden ska jag säga. men jag skulle behöva din hjälp, jag är tokblond men ska färga mitt hår den 4 januari och det måste bli bra så jag planerar förfullt, förvirrande men skönt! 🙂

    och jag vill ha som du har här: http://stinalee.se/2009/february/fore-och-efter.html#comment … men lite ljusare. fortfarande blondt liksom, men det ska va rätt mycket slingat så det inte står klart och tydligt i min panna "mega blond", om du förstår ;)? men nu är frågan som jag hoppas du kan hjälpa mig med att: hur ska jag förklara för frisören så det inte blir fel? är jätte rädd att det ska bli för mörkt?! snälla hjälp mig! hoppas du kan hjälpa mig!

    tacksam i förhand! kram 🙂

  5. Gud vad det är roligt att läsa dina inlägg. Nu låg man i soffan medans pojkvännen var på jobbet, läste dina inlägg och små fnissade till dem..

    Jag själv hade gärna velat ha en liten knodd, men tyvärr så går det inte ännu eftersom det är ont om jobb och då blir det ont om pengar 🙁
    Men vi får hoppas att dem kommer en dag för mig med ^^

    Kram

  6. Oj vilket härligt inlägg!! Hahah.. och att du är så öppen och rolig angående ett ämne som de flesta tjejer funderar på!!! Stor kram

  7. Vad härligt att du skriver så öppet om det, annars tycker jag mest att nyblivna mammor förskönar det mesta 🙂 Lite skraj är man ju för den dagen man själv ska ha, men ju mer man vet vad som väntar desto mer kan man förbereda sig! Och du är hur vacker som helst, före under och efter graviditeten!

  8. va roligt att du skriver sådär, jag känner igen ALLT!!! det du skrive rom underlivet är likadant för mig, vågar inte ens tänka på vad som hände där nere, har inte hekller gått på efterkontroll, känns konstigt fast det var 7 månader sedan jag trök ut min skrutt! Och magen.. som en påse med skinn.. haha
    Kram

  9. stort grattis till lill-tjejen! jag längtar tills det är min tur 🙂 kan inte du berätta för mig, hur ont gjorde det att föda? är ganska rädd för det…

    kramar

  10. Ojojoj jag som äntligen hade börjat överväga att föda barn. Först gick det emot p.g.a. smärtan men det kom jag över. Sedan gick det upp för mig att det finns saxar som man använder för att klippa upp mellan ah-du-vet-var och då var det droppen! men sen kom jag över det med. Men åh. Haha 🙂
    Tur att jag inte ska ha barn på åtminstone 10-20 år 🙂

  11. Jag hoppas du gör en uppföljning av det här inlägget om ett halvår för jag tycker att det här är superintressant!

  12. Hitta nyss hit och måste säga att detta är en undebar blogg som verkligen säger hur det är att vara gravid.
    Då jag har en flicka som är 6 månader gick upp 34 kilo med min dotter hann gå ner 24 kilo, då hon var 3 månader blev jag gravid igen .. Och väntar nu ännu en tillökning i familjen. Själv fick jag väldigt mkt bristningar överallt så tyvärr drar inte min mage ihop sig då dom förstört den.. :/.

    Trevligt att läsa din blogg.. 🙂

  13. Fuskigt att du lyckades gå ner alla dina kilon på 3månader. Jag fick själv barn för 5månader sedan och har fortfarande 3-4kilon kvar.
    Och bristningarna klarade jag mig från tills en vecka innan hon kom. Förjävligt

  14. Hej, jag undrar lite över de där med att du sa att bristningarna kom 2 dagar innan, använde du någo roll on med elastin kräm på magen? För vad jag har hört finns det både en under och efter graviditeten kräm som förhindrar bristningar och de överflödiga huden ska sjunka tillbaka.

  15. det är inte långt ifrån sant allt du berättat=) jag håller med fullt ut och nu sitter jag i samma sits igen, en bebis på väg och ännu en förändring av min kropp, men det är helt klart värt det!! spelar ingen roll hur jag kommer se ut, några fler streck på magen eller stygn där nere, so what? jag får något helt underbart och äran att ha 2 guldklimpar vid min sida=) ett barn är en gåva och jag skulle aldrig vilja byta bort att vara gravid i 9 månader med min sambo (om det skulle vara möjligt) tror inte en man skulle fixa det vi kvinnor gör så bra!hehe =)

  16. Jag har börjat läsa din blogg allt mer och älskar den! Du är ärlig, seriös och tar livet som det är. Du skriver vettiga saker, som hur det har varit före och efter förlossningen och liknande. Kul att läsa nåt annat än om kläder, mode och smink! tack för en trevlig blogg!

  17. Hej! Jag håller med de övriga att det är skönt med en ärlig blogg där du blandar alla sidor av livet utan att försöka försköna. Jag känner igen mig helt i din kropps utveckling både under graviditeten ()är smal med små bröst och njöt av att ha lite mer kött men förlorade allt på en vecka efteråt…).

    Du har förresten inte några mammaplagg du kan tänka dig skänka mig? Jag gav bort alla mina under min förra graviditet då jag bodde utomlands, och har nu som ensamstående arbetslös ej budget att köpa nytt.

    Mvh
    Cathrine

  18. Lycka till med allt, och grattis till "mamma biten" ((: Jag har inte läst din blogg på länge,så är rätt seeen…
    Ha en underbar tisdag!!

Leave a comment