I rådande influensatider är det mycket viktigt med god handhygien – Ni tvättar väl era händer ordentligt? Ni gör väl det? Vavava? Svaaara mig!?

Haha… Skojja bara, jag är inte den som slår med pekpinnarna i taket och är själv, om jag ska vara lite väl ärlig, alldeles för dålig med just det – Handhygien. Ni vet väl att man ska tvätta minst 20 sekunder med vatten och tvål och sedan torka noga med en ren handuk för att det ens ska göra någon nytta överhuvudtaget?  

Eh ja, vart ville ja komma nu då? Jo, ni vet min jordgubbs-tvål som syntes på bild i ett tidigare inlägg? Ni var ganska många som blev intresserade av den, frågade om den doftar gott och vart den finns att köpa. Det ska jag svara på mina vänner! Den införskaffades på ICA MAXI. ”Köp två betala för en” hette erbjudandet, mycket bra tyckte jag som slog till, även om jag misstänkte att det förmodligen vara någon billig skit i vacker förpackning. Väl hemma konsterade jag att de doftade himmelskt! Både jordgubbs-tvålen och den andra som jag valde att förbruka först – Avocado och björnbär. De känns dessutom ovanligt lena och mjukgörande och fyller verkligen sin funktion när det kommer till att göra smutsiga händer (funkar även bra till sminkredskap insåg jag häromdagen hoho) rena.

Kul inlägg om tvål…
YES! Men nu vet ni – ICA MAXI ;p

Jag tycker verkligen om den kvinnan, och pratprogrammet ”efter tio” som sänds på fyran varje vardagsförmiddag. Varje dag gästas programmet av intressanta människor, olika människor med vilt skilda bakgrunder och erfarenheter - Alla med olika bagage. Mycket viktiga och angelägna ämnen förs upp till ytan för diskussion. Det talas om livet och döden, sorg och saknad men också om hopp och tro, med fokus på att man faktiskt kan ta sig upp ur djupa svarta hål som kantar livets väg, med livet i behåll och att det trots allt inte alls är omöjligt att finna lyckan och glädjen igen. 

Det talas om drogmissbruk, anorexi, panikångest, depression och annat som i stort sett kan drabba vem som helst av oss fast att vi inte riktigt vill tro det. Svåra ämnen som inte är helt lätta att prata om men som är så viktiga att föra fram i ljuset. Att lyssna till en människa som talar om något denne faktiskt är eller har varit med om får en att lyssna så mycket mer noggrant, man tar åt sig på ett sätt som man annars inte riktigt gör. Håller ni inte med? När någon öppnar upp sig, visar sin sårbarhet, sin själ. Ja, det är något vackert med det och dessa personer ska verkligen ha cred för att de ställer upp i programmet och därmed hjälper så många andra där ute genom att visa att de inte är ensamma, och att det minsann kan vara helt okej och faktiskt ganska normalt att känna som man gör.

När vi på ett öppet och naket sätt delar med oss av våra svåra erfarenheter och känslor hjälper vi till att skapa en mer accepterad och öppen syn på saker som det tidigare legat lite skam och tabu över, det tror iallafall jag. Och det är viktigt! Vi ska fan aldrig behöva skämmas för att vi kanske har en förälder som tagit sitt liv, för att vi har panikångest eller för att vi råkar ha ett förflutet som de flesta helst inte hade pratat högt om.

Nu har texten hunnit bli lång, och jag har inte ens kommit dit jag ville – Typiskt mig!

Anledningen till att jag ville skriva om detta underbara program just idag var för att jag blev så otroligt berörd när Malou i dagens sändning hade bjudit in Zinat Pirzadeh samt författaren till boken ”sju stenar till den otrogna hustrun” som handlar om en knappt tjugoårig trebarnsmor som blir dömd till döden genom stening eftersom hon blivit våldtagen och därmed begått äktenskapsbrott. Både Zinat och författaren Vénus Khoury-Ghata talade med tårar i sina ögon om sina egna erfarenheter kring detta – Hur Zinat i Iran blev vittne till hur en ung kvinna blev stenad till döds, kvinnan såg hon dock aldrig på grund av det stora hav av folkmassor som hade bildats som en publik framför. ”Det var som en cirkus” sade hon, och ”jag visste att hon var oskydlig”. Vénus Khoury-Ghata berättade sedan om när hon var där och mitt på torget möttes av en stenhög. Hon frågade någon om varför de låg där och fick till svar att de skulle användas till en stening av en kvinna som var anklagad för att ha varit otrogen mot sin man. Det hade vart torka i flera dagar och stenarna låg där och bara väntade på att regnet skulle komma. Varför? Jo, för då skulle marken mjukna och göra det möjligt att gräva ned kvinnan till axlarna med endast hennes huvudet kvar ovan jord. Huvudet, som de stora stenarna sedan skulle kastas emot, en efter en.

Det var denna dag Vénus bestämde sig för att skriva en bok. Boken fick titeln ”sju stenar till den otrogna hustrun” och har nu blivit en bestseller i Frankrike, landet där den Libanon-födda författarinnan bor sedan trettio år tillbaka. 

Boken är redan hemklickad och jag ser fram emot att läsa den. Tack till ”efter tio” som gör ett bra jobb med att föra fram viktiga och angelägna ämnen till ytan, det behövs! Jag önskar bara att det fanns mer tid till diskussion men antar att det är upp till oss nu? Att diskutera ämnet vidare.

Min slarviga men jäkligt sköna klädsel denna kyliga tisdag:

Stickad oversizetröja: Ginatricot
Chinos: Monki
Sjal: h&m
Skor: Converse

Hur mår ni idag? Jag känner mig lite bättre, inte helt hundra ännu men är ändå glad för att jag inte gick och blev sämre över natten iallafall

Gick in på toaletten tidigare ikväll och fick syn på min lilla tandborste som där låg snyggt och prydligt med lite tandkräm på. Där har den legat sedan i morse då jag troligtvis blev avbruten. Hoppsan!

Inte helt lätt att vara nybliven mamma,
de dagliga hygienrutinerna hamnar minst sagt i skymundan. Haha.

Och vet ni vad som hände häromdagen? Jo, då kom jag på mig själv med att hälla dermalogica special cleansing gel över tandborsten. Nog för att jag älskar mina dermalogicaprodukter, men helst inte i munnen. Ja jag säger då det, gröt i huvudet?

Jag har minsann gått och blivit lite krasslig här hemma, nog inget allvarligt utan förmodligen bara ett resultat av sömnbrist eller liknande. Jag har lite feber, ont i huvudet och känner mig allmänt trött i både huvud och kropp. Har tryckt i mig ett par apelsiner, tagit en alvedon och tänkte nu lägga mig under täcket en timma eller två. Tänk vad bara några få timmars sammanhängande sömn kan göra för själen – Det har man blivit varse nu, haha. Nyblivna föräldrar blir experter på komprimerad sömn sägs det ju.

Ni mödrar där ute: Visst känner man sig så osäker när det kommer till sjukdom, spädbarn och amning etc? Man är ju så rädd för att smitta sina små men tydligen ska man fortsätta amma helt som vanligt trots hög feber, halsont, influensa och liknande då det ska vara det bästa för barnet eftersom bröstmjölken innehåller såpass mycket skyddande antikroppar. Har ni eller era barn råkat bli sjuka under den första tiden hemma?

Jag har införskaffat en bra febertermometer nu iallafall, en som funkar till hela familjen. Får jag fråga vad ni i era små apotek där hemma, både för er och barnen? Hur har ni gått till väga när era spädisar blivit väldigt snoriga? Nässug, koksaltlösning eller bröstmjölk som ni droppar i näsborrarna? Att utbyta smarta tips och erfarenheter från andra mammisar är ju aldrig fel

På tal om piggelin, en sådan hade suttit rätt fint just nu.
När man är krasslig får man äta hur mycket isglass och coca-cola som helst har jag hört ;p

Måndag idag, och jag sitter nedkurad i soffan med mina varma oboy och inväntar ett nytt samtalsämne hos Malou von Sivers. De ska tydligen tala om förlossning och smärtlindring denna förmiddag, lite om synen på den, om man ska föda med smärta eller om man ska ta emot all tillgänglig smärtlindring. Är man en ”bättre” barnaföderska och mer kvinna om man lyckas föda ”naturligt”, som vissa kallar det? En förlossningsläkare och en barnmorska diskuterar ämnet – Intressant!

Hört sen <3

Den här boken är bara din <3

Sedan vår lilla tjej kom till världen för snart tre veckor sedan har hon fått en massa fina presenter från nära och kära, bland annat den extremt mjuka kaninen med milslånga öron ovan, hihi – Exakt en sådan som jag letade efter under graviditeten men som jag tyvärr aldrig hittade. Tänk vad det ska gosas, dras och slitas i de där stackars öronen kommande år, mysigt!  

Vi har även fått en underbart fin bok att fylla i och föreviga Mayias speciella stunder, hennes utveckling, våra tankar och känslor kring föräldraskapet, ja allt mellan himmel och jord egentligen. Det finns utrymme för att klippa, klistra och rita och därmed möjligheten att göra den till en alldeles unik bok, som hon sedan ska få bläddra i och läsa högt ur så mycket hon bara vill. Kul för hela familjen att blicka tillbaka på och att tillsammans minnas – Personligen älskar jag sådant och önskar ibland att det fanns mer sådant sparat från när jag själv var liten.

Nu är det bara sex dagar och några timmar kvar tills dess att Blog Awards gala och prisutdelning går av stapeln på Café Opera i Stockholm. Tillställningen verkar bli större än någonsin detta år, många är bjudna och förväntningarna är höga. Det kommer bli toppen!

Innan Mayia föddes fantiserade jag nånstans inom mig om att jag nog minsann skulle kunna närvara denna kväll, trots allt. Nu ser jag ganska klart framför mig att det inte går. Eller går och går, det hade säkert gått men att åka med min lilla nyföding ända från Malmö till huvudstaden med allt vad det innebär för att sedan vara ifrån henne under flera timmar är varken något jag vill eller skulle göra frivilligt. Kort och gott: Det blir alltså ingen gala för mig detta år men vill ändå tacka alla er som hittills valt att rösta på mig både som årets veteran och årets blogg – Väldigt snällt av er och jag hoppas att ni vet hur mycket jag uppskattar det, även om jag inte vinner <3 

Om jag i min frånvaro ändå skulle kamma hem ett pris denna kväll så kommer någon annan gå upp på scen i mitt ställe, vem det blir vet jag dock inte ännu. Vad mig anbelangar så lovar jag att isåfall slänga in en tack-videoblogg eller liknande för att visa lite tacksamhet på mitt sätt. Det blir ju ändå liiite mer personligt än en sedvanlig text, ellerhur? Nåväl, det blir säkert bra hur det än blir. Ett stort tack återigen för era röster, om jag vinner eller inte spelar verkligen ingen roll sålänge jag vet att ni som röstar gör det med hjärtat och för att ni verkligen vill. I mångas ögon är jag redan en vinnare och för mig är det det som betyder allra mest.

Många kramar till er,
och tack till dig söta Foki som frågade om jag ville åka med i er limousine kvällen till ära, så snällt!

Blog awards förra året - Tummen upp för det!
Att det kommer bli ännu bättre i år är inget jag tvekar en sekund på så ha det nu så himla roligt allesammans. Jag kommer och många andra kommer att följa er på tv:n, för visst var det väl så att tv400 skulle sända live från galan? Kanske har jag fått det om bakfoten men kul om det nu stämmer, då är det jag som sitter bänkad :D

Nystädad lägenhet, tända ljus, chips & godis på bordet, nöjd bebis i pyjamas - Idol på tvn…
Bättre än såhär kan det verkligen inte bli

Hoppas ni har en supermysig fredag där hemma i sofforna ni med och att ni gottar er riktigt ordentligt. Vem är er favorit ikväll? Ja, jag pratar såklart om idol. Personligen vet jag faktiskt inte, har nog ingen direkt favorit i år om jag ska vara ärlig. Nu är det dags för lille Erik – Årets flickfavvo som jag förstått det? En jäkla pipa har han om inte annat, det tror man inte riktigt när man ser honom. Stor röst i en liten kropp. Och en annan sak: Vad tycker ni om idolernas styling denna säsong? Det är ju Elin Kling bland annat som ligger bakom outfitsen.

PS: Kom på en sak…
Jag har nog en favorit när jag tänker efter – Mariette!

Åh sicken söt liten prinsessa, massa tack till dig Tofva! Du är otroligt duktig på det du gör, det är en sak som är säker. Mayias sessa tänker jag minsann göra en tavla av och hänga upp i hennes rum. Vad tror ni om det? Blir säkert jättefint.

Ni missade väl inte den förra prinsessan som Tovfa gjorde till mig? Visst är hon begåvad?
——> Länk