Nytt från “Frukthandlarna på Limhamn”

IMG_6346

Den tillfredställelse jag kunde känna när jag köpte kläder och smink för några år sedan känner jag i dag när jag köper riktigt bra mat. Grönsaker, frukter och bär, gärna närodlade och säsongsanpassade. Detta gottiga kom B hem med i går; svenska äpplen, plommon och blåbär. Som balsam för själen! Mumsiga som de är men även i paj…

IMG_6417

IMG_6442

IMG_6461

Denna gjorde jag och Mayia i går, en superenkel äppel- och blåbärspaj. Vi utgick inte från något speciellt recept utan höftade ihop en smulig deg av smör, mjöl, havregryn, socker och lite salt. Lägg frukt och bär i botten på en smord form, pudra med lite socker och kanel och fördela sedan degen över. In i ugnen på 225 grader i ca 15-20 minuter eller till dess att pajen fått fin färg.

Servera med kall vaniljsås. Smarr!

IMG_6465

Kanske inte det vackraste mitt öga skådat men med en färdig paj på bordet som hela familjen vill ha sig en bit av NU är inte kameran och det visuella prio ett. ;) Nä, på med en jäkla massa vaniljsås och ät bara!! Och ärligt, finns det något mer praktiskt än vaxduk när man har barn? Jag älskar vår, trots att det gömmer sig ett jättefint köksbord i återvunnet trä där under som borde få synas mer.

Dygnets timmar

Uff vad det uppdateras dåligt här inne, dygnets timmar räcker helt enkelt inte till. Otroligt ledsamt, då det känns som att jag glider ifrån er allt mer. :( Det är dock inte lätt att göra båda, jobba heltid och samtidigt driva en bra blogg. Under det senaste halvåret har jag hunnit många varv i det omtalade ekorrhjulet. Gå upp, äta frukost, lämna barn på dagis, jobba åtta timmar, hämta barn, hem och laga mat, umgås, SOVAZZZzzzz!! Utöver det ska det städas och tvättas, mat ska handlas och hund ska rastas. Stress, stress, stress. Hur folk lyckas klämma in gymbesök, serietittning och annan form av egentid på detta är för mig en gåta. Jag får panik av att inte träffa barnen mer än några timmar per dag, och då lägger sig våra barn ändå rätt sent om man jämför med andras.

Ultimat vore att jobba 50% inom exempelvis förskolan och resterande tid med företaget. Vi får se hur det blir, i höst och vinter planerar jag att plugga upp lite betyg vid sidan av för att senare försöka komma in på universitetet. En ordentlig utbildning att falla tillbaka på är något jag saknar, fixar jag bara det kan jag göra vad jag vill sen. God natt!

Hej mitt i städet!

IMG_6319

IMG_6296

Som jag har gnuggat på denna fläcken i ungarnas rum, med Vanish, Cilit BANG (och smutsen är väck! Haha störigare slogan får man fasen leta efter!), Ajax, etc. men utan resultat. Läste på nätet att hårspray tydligen ska vara bra och mycket riktigt, efter en liten dusch av min Moroccanoil luminous hairspray var den mörkblå permanenta märkpennan inte längre permanent, mjehehehe, en omgång till så ska nog allt vara borta. Så dagens tips från mig till er, vanlig hårspray som fläckborttagare! Funkar tydligen på kläder också. Hur tar ni bort fläckar?

“du får inte komma på mitt kalas”

Nu har vardagen dragit i gång med förskola och jobb för oss alla i familjen. Det är skönt och välbehövligt att vara ledig men efter ett tag kommer saknaden efter vanliga rutiner, ordning och reda. Barnen kvittrar hela vägen till kompisarna och fröknarna som de uppenbarligen har saknat dessa veckor. Sista året för Mayia nu, innan hon går mot nya äventyr i skolans värld. Så för att knyta ihop säcken lite fint tänkte jag att vi skulle styra upp ett kalas när hon fyller fem, första “riktiga” barnkalaset med inbjudningskort, godispåsar och…

…ja, har ni några roliga idéer får ni hemskt gärna dela med er! :-)

Har ni haft barnkalas för era barn som går i förskolan ännu? Berätta gärna. Hur gjorde ni med inbjudningarna? I grund och botten tycker jag att man ska bjuda alla i gruppen, om inte alla så väldigt få det vill säga mindre än hälften så att ingen oinbjuden behöver känna sig exkluderad, utpekad, utesluten. Fast… det gör man nog oavsett, måndagen därpå när de som fick komma pratar om kalaset som var så kul. Klart alla ska bjudas! Blir det för många att ha hemma vilket det säkert kan bli (även om jag har svårt att tro att alla kommer) måste det ju finnas alternativ. Parken, skogen, lekplatsen, hyra gympahall?!

Visst, det är Mayias kalas och kanske har hon större behållning av att ha sina favoritlekkamrater där men samtidigt, vad lär vi henne när vi redan så här tidigt gallrar och utesluter? 4-5 år är en känslig ålder där ett vanligt förekommande hot vid konflikter lyder “du får inte komma på mitt kalas”, det är liksom det värsta de spontant kan komma på. Att inte få komma på någons kalas sårar. Om vi föräldrar enbart bjuder våra barns närmaste kommer det alltid vara någon som lämnas utanför, och säkert inte sällan samma. Det där “elaka” barnet, barnet som slåss, det tysta barnet, barnet som pratar konstigt eller ser annorlunda ut… Att upprepade gånger känna sig utesluten från tillställningar som födelsedagskalas lär gå ut över självbilden till slut och barnet som blir uteslutet från födelsedagskalaset blir det säkert i andra sammanhang också = utanförskapet är ett faktum, något som kan komma att förfölja barnet vidare ut i livet. Det pratas ju mycket om mobbning, visst? Och hur fruktansvärt det är? Nu är jag snart off topic här men… vi måste förstå att vi i allra högsta grad är med och påverkar redan nu!

“Min dotter vill inte bjuda x för han är elak och slåss”, kan jag tänka mig är en vanlig ursäkt till att utesluta vissa barn. Det kan jag gott förstå, vem vill ha någon som slåss hemma hos sig? Jag godtar inte att min dotter blir illa behandlad av någon, oavsett vilka särskilda behov det barnet kan tänkas ha. Det ska gudarna veta! Jag tror ändå på ett kalas där alla får plats, men att man kanske får lägga manken till lite och hitta lösningar som får det att funka. Problem ska inte tas ut i förskott men att prata ihop sig med föräldrarna till det “stökiga” barnet innan kan nog vara bra, förhoppningsvis är de medvetna om situationen och det mesta går att lösa om man samarbetar. Hellre det än att inte bjuda alls. Kanske går barnen miste om fin vänskap, för mycket kan nog hända när de får komma över tröskeln till varandras hem. Att få bjuda in och att bli inbjuden… Eller så är jag bara jäkligt naiv… Haha!

Är detta ens något problem? Föräldrar i dag, åtminstone de jag har kommit i kontakt med, verkar medvetna och väldigt måna om att alla ska vara en del av gemenskapen. En annan aspekt, låter ni era barn gå på kalasen som de blir bjudna till? Tänk vad hemskt om ingen kom…

Hur resonerar ni?

Kökshylla

IMG_6185

IMG_6222

Så kom hyllan i köket äntligen upp! Tanken var först att köpa fyra separata konsoler men så hittade jag dessa “tvillingkonsoler” på Bauhaus vilket gjorde uppsättningen mycket smidigare (men ändå inte helt lätt, gaaah!). Som vanligt när något nytt kommer upp förundras jag över hur tomt och tråkigt det måste ha varit innan, för oj sicket lyft för köket! Nu återstår bara det roliga, nämligen att fylla hyllplanen med fina saker. Glasburkar och något grönt är givet, men vad mer…  :-)

Just nu:

IMG_6119

Hihi, Charlie!

Om ni undrar över tevens placering så håller vi på att möblera om lite. Är det bara jag som får för mig att sätta i gång sådana projekt när jag är sjuk? Är (ta i trä) inte jättedålig med andra ord, men nog har det blivit några vändor till toa. Trevlig helg på er!

Gå till jobbet med misstänkt magsjuka

Snapshot

Jag tog på mig skorna och skulle just kliva ut genom dörren när illamåendet kom som en käftsmäll, kistan kände jag av redan i går kväll så det var bara att backa tillbaka in i lägenheten och ringa samtalet. Misstänkt magsjuka är inget man går till jobbet med, i synnerhet inte om man jobbar med barn eller inom vården. Tycker jag! Kan tänka mig att det råder delade meningar om det. Tur i oturen att jag har ännu ett jobb – detta – där jag inte riskerar att smitta en endaste en genom mina ord, handslag eller kramar. ;)

Hur mycket ska det till för att du ska sjukanmäla dig?
Och ni som har barn, håller ni er alltid till 48-timmarsregeln?

KRAM, och håll nu tummarna för att det inte blir värre än så här.

Just nu:

bild

bild

bild

Sitter och väntar på bussen efter att ha varit på Zara en snabbis nu innan stängning. Jag köpte dessa underbara byxorna till Mayia som jag hoppaaas går hem, trots att det är något blomliknande på ena paret. ;)

Plantorna levererar

IMG_6013

Titta mamma, den börjar bli rööööd!!! – utbrast Mayia häromveckan när den första tomaten började få färg. Sedan dess har vi hunnit skörda flera stycken, två till lunchen senast i dag. Nu är det visserligen bara jag som äter dem, B och barnen nöjer sig med att insupa doften av sommar och det är ju faktiskt inte så dumt det heller. :-)

På menyn – torskrygg med äggsås och kokt potatis

IMG_6049

IMG_6042

Vi har lagat så tråkig mat den senaste tiden men i dag glänste jag minsann i köket. Stekt torskrygg med äggsås, kokt potatis, morötter och broccoli. Så himla gott och barnen som ätit som små fågelungar hela sommaren (åtminstone den ena) slevade i sig portion efter portion.